På riktigt

Det känns helt sjukt, men det ärj u faktiskt inte lång tid kvar tills vi äntligen ska åka tillbaka. 60 dagar idag om vi får bestämma...
Dagen spenderades med Matilda farandes runt i diverse affärer, både shoppandes och tittandes på saker vi ska ha med oss till Gili. Skrattretande att vi kommer komma släpandes inte bara på kläder och annat vanligt, utan även en säng, bäddmadrass och en massa förvaringslådor.
Vi är förberedda på att det inte finns någonting i huset vi ska bo i, utan lika bra att ta med allt och lite till.

Höjdpunkten för dagen var ändå när Matilda plötsligt åker till en tom parkering och låter mig ta plats bakom ratten för en tur, fantastiskt kul och allt finns dokumenterat på film!

En givande dag, men kom och tänka på att jag måste börja fokusera lite på Tunisien resan som ska göras om en vecka, ska för första gången besöka världsdelen Afrika!

dags igen

Jaha, nu har jag varit hemma i tre långa veckor och det har varit fantastiskt kul att träffa alla igen, och komma hem till en härlig svensk sommar. Men, nu har jag varit tillräckligt här tillräckligt länge.

Tre veckor känns som tre månader. I vanliga fall brukar det vara en mindre mardröm att leta flygbiljetter, men denna gång känns det helt okej, kanske på grund av våra krav denna gång. Vi måste kunna ha med oss två väskor med en maxvikt på 30kg (eller mer), samt öppen biljett. Dessa krav kan endast turkish airlines förse oss med, vad vi hittat so far.

En lång lista med saker att ta med, och en ännu längre lista att ta med till IKEA gör oss både exalterade och ångestfyllda.

Åker vi samtidigt är planen att åka till Jakarta och spendera några dagar där innan vi far vidare till Gili Air.

Men känner jag mig själv, och Matilda med för den delen, rätt så kommer planen hinna ändras och (förhoppningsvis) förbättras många gånger innan den sätts i verket.

Aldrig förr har jag längtat efter att sommaren ska ta slut så fort som nu...