lördag 4 december 2010
Flygresan
Torsdagen gick ganska snabbt med några avslutande timmar på stranden. Strålande sol hela dagen, till min lycka!
Kuta ligger alldeles i närheten av flygplatsen så resan dit går snabbt och smärtfritt. Är nummer tre att checka in, slipper alltså den alltid jobbiga kön till incheckningen.
Allt går faktiskt väldigt smärtfritt, Denpasars flygplats är en väldigt bra flygplats, finns gott om caféer och restauranger att slå ihjäl timmarna på.
Tre timmar går snabbt, äntligen på planet är jag trött och hoppas kunna få lite sömn.
Det tar bara två timmar till Singapore, där måste vi gå av och kliva på igen, en timme senare. Typiskt så hamnar jag brevid en äldre kinesisk dam som inte slutar prata kinesiska med mig! Ångest att behöva spendera de närmsta åtta timmarna med henne, börjar bygga upp lite aggressioner.
Hon är jobbig hela resan, och framme i Doha är jag väldigt irriterad! Lyckades sova mitt i en film i cirka 45 minuter innan hon skulle på toa (för hundrade gången!) och jag måste resa på mig igen. Sömnbrist är inte ett bra botemedel mot dåligt humör...
Eftersom klockan bara är 04.20 i Doha är det lugnt på flygplatsen och jag tar plats i deras vilorum (kallas för Quite room). Såklart kommer det in ett gäng som inte fattar att i ett mörkt rum där det ligger folk och sover, kanske det inte är en bra idé att sitta och ha diskussioner. Irritationen ökar tills jag ber dem hålla käften, då den blir större efter deras ignorans av min kommentar. Lyckas inte somna där heller så går till gaten och bara väntar. Längtar efter nästa plan, tänker att jag är nog tillräckligt trött för att somna väl på plats.
Men jag vet inte vad ödet ville lära mig, för jag är omringad av små skitungar som gillar att skrika, samt en hyperaktiv tre åring som inte vill låta mig vara ifred. Efter alltför lång tid märkte föräldrarna att jag inte alls var sugen på att gulla med deras skitunge, och sätter henne mitt emellan sig så jag slipper ha henne på mig. Jag var ändå trevlig och bara förklarade att jag har rest alldeles för många timmar, utan sömn, och orkar bara inte. Måste erkänna att det kom några tårar av ett desperat "orkar inte!" infall.
Trots sömnbrist och jobbiga medresenärer gick ändå flygningen relativt bra. Hade inte ont någonstans utan kunde sitta bekvämt hela tiden.
Irritationen är som bortblåst samma sekund vi slår i svensk mark. Äntligen hemma!
Kuta ligger alldeles i närheten av flygplatsen så resan dit går snabbt och smärtfritt. Är nummer tre att checka in, slipper alltså den alltid jobbiga kön till incheckningen.
Allt går faktiskt väldigt smärtfritt, Denpasars flygplats är en väldigt bra flygplats, finns gott om caféer och restauranger att slå ihjäl timmarna på.
Tre timmar går snabbt, äntligen på planet är jag trött och hoppas kunna få lite sömn.
Det tar bara två timmar till Singapore, där måste vi gå av och kliva på igen, en timme senare. Typiskt så hamnar jag brevid en äldre kinesisk dam som inte slutar prata kinesiska med mig! Ångest att behöva spendera de närmsta åtta timmarna med henne, börjar bygga upp lite aggressioner.
Hon är jobbig hela resan, och framme i Doha är jag väldigt irriterad! Lyckades sova mitt i en film i cirka 45 minuter innan hon skulle på toa (för hundrade gången!) och jag måste resa på mig igen. Sömnbrist är inte ett bra botemedel mot dåligt humör...
Eftersom klockan bara är 04.20 i Doha är det lugnt på flygplatsen och jag tar plats i deras vilorum (kallas för Quite room). Såklart kommer det in ett gäng som inte fattar att i ett mörkt rum där det ligger folk och sover, kanske det inte är en bra idé att sitta och ha diskussioner. Irritationen ökar tills jag ber dem hålla käften, då den blir större efter deras ignorans av min kommentar. Lyckas inte somna där heller så går till gaten och bara väntar. Längtar efter nästa plan, tänker att jag är nog tillräckligt trött för att somna väl på plats.
Men jag vet inte vad ödet ville lära mig, för jag är omringad av små skitungar som gillar att skrika, samt en hyperaktiv tre åring som inte vill låta mig vara ifred. Efter alltför lång tid märkte föräldrarna att jag inte alls var sugen på att gulla med deras skitunge, och sätter henne mitt emellan sig så jag slipper ha henne på mig. Jag var ändå trevlig och bara förklarade att jag har rest alldeles för många timmar, utan sömn, och orkar bara inte. Måste erkänna att det kom några tårar av ett desperat "orkar inte!" infall.
Trots sömnbrist och jobbiga medresenärer gick ändå flygningen relativt bra. Hade inte ont någonstans utan kunde sitta bekvämt hela tiden.
Irritationen är som bortblåst samma sekund vi slår i svensk mark. Äntligen hemma!
onsdag 1 december 2010
Sista dagarna
Så var det dags. Måndagen jag längtat efter var äntligen här! Så varför det blir lite tårar när jag kliver på båten till Lombok och blickar tillbaka på ön som jag inte ska få se pa väldigt länge, vet jag inte. Kan kanske vara så att jag faktiskt trivs och det ändå är med lite blandade känslor jag säger hejdå.
Sista kvällen spenderas med middag på Santay med Matilda, Kajsa och hennes kompis Patrik. Fantastiskt trevligt och jag njuter verkligen av varje minut. Sen beger vi oss till Chillout där det ska vara ett snorkeltest, som vi missar, men alla är där så det blir ett jättebra tillfälle for mig att säga hejdå till alla instruktörer. Matilda går hem tidigt, men jag stannar och tänkte inte alls att jag skulle dricka något, men det blir ända en öl. Fantastiskt lyckad sista kväll!
Däremot var måndagen ganska jobbig, jag har mått ganska dåligt ett par dagar redan och magen kändes äntligen okej när jag vaknar upp på måndagen och vill kräkas. Magkramperna är tillbaka. Osugen, men tvingad, att spendera en heldag i Mataram, Lombok innan vårat flyg till Bali går klockan 17.05.
Överlevde dagen och flyget gick väldigt smärtfritt (hur kan det inte göra det med 20 minuters flygtid?!)
Framme i Kuta springer två desperata svenska flickor till första bästa massagestället för att göra det man gör här, får massage!
Vi sket i middag och tog två timmar massage istallet. Tokdäckade vid 21- tiden.
Tisdagen gick i shoppingens tecken, magen är battre, om än inte bäst. Shoppade upp mina sista pengar, och tittade på när Matilda shoppade upp sina. Stranden på eftermiddagen sen mysig middag och filmkväll.
Onsdag. Sista dagen tillsammans. Vi har nu varit tillsammans här i två manader och det är snart dags att skiljas. Hon ska hamta upp sin familj på flygplatsen och åka vidare till finaste Ubud, jag ska stanna kvar i detta Kuta en dag till.
Dagen var bra med lite sol och bad (första bad i havet utan våtdräkt och dykgrejer på mig!)
Nu är klockan halv åtta och jag sitter ensam på ett internet cafe och väntar på att få sova. Taxin är beställd och rummet betalt for. Nu väntar jag på att det ska bli torsdag kväll.
Tänkte spendera sista soltimmarna på stranden imorgon, har inte spenderat särskilt mycket tid till solning. Lika bra att suga åt sig de sista timmarna av sol! Ska tänka bort den galna snuskiga killen som alltid trakasserar alla kvinnor på stranden, ska tänka bort alla försäljare som inte vill lämna mig ifred. Och framför allt ska jag strunta i svettningarna och det galet varma vädret, trots allt är Bali Indonesiens regnigaste ö och sol är absolut inte något att ta för självklart!
Sista kvällen spenderas med middag på Santay med Matilda, Kajsa och hennes kompis Patrik. Fantastiskt trevligt och jag njuter verkligen av varje minut. Sen beger vi oss till Chillout där det ska vara ett snorkeltest, som vi missar, men alla är där så det blir ett jättebra tillfälle for mig att säga hejdå till alla instruktörer. Matilda går hem tidigt, men jag stannar och tänkte inte alls att jag skulle dricka något, men det blir ända en öl. Fantastiskt lyckad sista kväll!
Däremot var måndagen ganska jobbig, jag har mått ganska dåligt ett par dagar redan och magen kändes äntligen okej när jag vaknar upp på måndagen och vill kräkas. Magkramperna är tillbaka. Osugen, men tvingad, att spendera en heldag i Mataram, Lombok innan vårat flyg till Bali går klockan 17.05.
Överlevde dagen och flyget gick väldigt smärtfritt (hur kan det inte göra det med 20 minuters flygtid?!)
Framme i Kuta springer två desperata svenska flickor till första bästa massagestället för att göra det man gör här, får massage!
Vi sket i middag och tog två timmar massage istallet. Tokdäckade vid 21- tiden.
Tisdagen gick i shoppingens tecken, magen är battre, om än inte bäst. Shoppade upp mina sista pengar, och tittade på när Matilda shoppade upp sina. Stranden på eftermiddagen sen mysig middag och filmkväll.
Onsdag. Sista dagen tillsammans. Vi har nu varit tillsammans här i två manader och det är snart dags att skiljas. Hon ska hamta upp sin familj på flygplatsen och åka vidare till finaste Ubud, jag ska stanna kvar i detta Kuta en dag till.
Dagen var bra med lite sol och bad (första bad i havet utan våtdräkt och dykgrejer på mig!)
Nu är klockan halv åtta och jag sitter ensam på ett internet cafe och väntar på att få sova. Taxin är beställd och rummet betalt for. Nu väntar jag på att det ska bli torsdag kväll.
Tänkte spendera sista soltimmarna på stranden imorgon, har inte spenderat särskilt mycket tid till solning. Lika bra att suga åt sig de sista timmarna av sol! Ska tänka bort den galna snuskiga killen som alltid trakasserar alla kvinnor på stranden, ska tänka bort alla försäljare som inte vill lämna mig ifred. Och framför allt ska jag strunta i svettningarna och det galet varma vädret, trots allt är Bali Indonesiens regnigaste ö och sol är absolut inte något att ta för självklart!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)