hemresan

Det var många diskussioner om vår hemresa, när var och hur. Jag kom fram till att jag vill inte åka till Vietnam för att ta mitt flyg därifrån, utan vill åka med Matilda, från Bali.

Så köper min biljett och det bestäms att 19/6 får det bli. Alltså flera dagar innan min inbokade biljett.

I efterhand är jag väldigt tacksam vi hade varann under hela resan, då ångest kom över oss till och från hela tiden. Tårarna fick rinna, vi behövde inte säga något, utan båda förstod.Sista natten spenderade jag tillsammans med Maji sovandes i hans beruga, ute i naturen. Kallt, men mysigt. Jag klev upp redan vid soluppgången för att njuta av en sista vacker morgon,, låter Maji sova, då jag vet han uppskattar om han slipper se mig när jag åker.

Pussar honom på kinden och viskar vi ses snart!

I häst och vagn med all packning, mot hamnen, upptäcker vi hur många vi lärt känna under vår tid här. Hela resan till hamnen ropar vi hejdå till folk.

Båt till Trawangan, 2 timmars väntan med en andra frukost, sen på speedboaten som tar oss till Bali. Men det var bland det värsta jag varit med om, sjösjuk som aldrig förr! Båda mår för jävligt när vi äntligen kommer fram, två timmar senare!

Bil till flygplatsen där vi kan lämna in våra väskor. Sen in till ett stort köpcentrum som vi spenderar några timmar i innan vi åker tillbaka till flygplatsen.

Flera timmars trixande innan vi kan gå på planet. Matilda somnar innan vi startar, men tvingas vakna och gå av i Singapore. Därifrån får vi tillslut kliva på igen och flyga vidare till Doha och till sist Stockholm.

Nu är vi hemma i ett somrigt Sverige, och det är väl bästa tiden att vara hemma, men jag längtar tillbaka. Min plan är kunna åka tillbaka snart, väldigt snart. Håller tummarna att planen blir någolunda som tänkt.