Jag har hamnat, efter en lång natts bussfärd, i paradiset. Jag tror aldrig jag sett så turkost vatten! Lugn och skön strand med lagom stressiga restauranger. I Kuala Lumpur träffade jag Nick och Femmie som har blivit mina nära vanner här. I bussen åkte vi även med en tysk, Maik.
Jag, Maik och Nick delar en liten hydda med fantastisk utsikt! (bilder kommer) Nackdelen är att det knappt finns el eller vatten. Fläkten stängs av kl 7 på morgonen och sätts på igen kl 19. Men jag börjar vänja mig, om det inte var så att min mage vägrar bli bra! Slut på energi och nu även en jobbig förkylning tar all min kraft. Tur att det inte krävs så mycket kraft att leva på den här ön...
Efter en partykväll, som slutade med skinnydipping kl 5 på morgonen, med ett stort gäng från olika länder har vi slutat kalla varann vid namn, vi säger bara england, germany, holland, denmark, och om det inte finns några svenskar omkring oss, sweden. Eftersom jag gärna håller min nationalitet hemlig så är mitt nya smeknamn Scandie (påhittat av en galen amerikansk tjej).
Att bo med två personer man inte känner, och då speciellt med magproblem, gör att man kommer varandra nära väldigt fort, känns som jag fått två nya bröder.
Tyskar har väldigt dåligt rykte ute i världen, och av erfarenhet tycker även jag de är ganska jobbiga. MEN, i Indien träffade jag en massa tyskar och alla var fantastiskt trevliga och väldigt normala. Och nu bor jag med en som är ute och reser jorden runt under ett år på egen hand och han är fantastiskt ödmjuk och go. Jag gillar när mina fördomar motbevisas av fakta och sanning. Med det sagt säger även Maik att tyskar har en förmåga att vara väldigt gnälliga och jobbiga, han har själv aldrig rest med en annan tysk, och skulle inte få för sig att göra det heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar